En ny start. En nystart. En tjyvstart. Ett startskott i pannan.

Poff. Så lät det då Einar fick det däringa startskottet rätt i pannan.
Det var så sjukt.

Alltså, ett startskott är ju bara en poff. Det finns väl ingen kula liksom?!

Hur han råkade få en luftström rätt i pannan är väl värt att begrunda, men vi kan misstänka
att den här tjyvstarten hade nåt med det hela att göra.

Nu låg han iallafall där med näsan i vädret och trodde på allvar att han var döende.
Det var inte förren sjukvårdsperonalen läxat upp honom med både örfilar och
ninjaslag mot njurarna han fattade hur det låg till.

Han var inte döende. Hjärnan hängde inte ut som en slibbig massa. Det fanns inget blod.
Einar skulle fortsätta leva sitt patetiska lilla äckelliv.
Fast nu inte längre som löpare.
Nån jävla måtta fick det liksom vara på eländet.

Men han fick rubriker den lille fuckern, det fick han.

Då Einar satt på puben tredje kvällen på raken och tröstsöp, så kom det sig att
Benno fick syn på honom.

Här skulle vi kunna brodera ut texten med massa oväsentligheter som " öhhhh...tjababababiboba
Äre inte joggarn och guvetvad"

Men vi struntar i det.

Hallå. Hur kul är det att beskåda fyllon när man själv är nykter?!
Tänkte väl det. Det är ungefär lika kul som se en vårta födas. Och leva. Typ i evighet.

Har du haft en vårta någongång?
Då vet du att de tycks leva i evigheter. Man hinner nästan bli vän med den.
Kanske ge den ett namn? Kanske pimpa den?

Nä. Okej, det där blev bara osmakligt. Mitt fel. Skyldig herr domare.
Sätt ett startskott i pannan på mig.

POFF.

Nä, men Benno sade iallafall till Einar att all publicitet är bra publicitet.
Sen söp Benno och Einar i fyra dagar till. För att fira denna nystart.

Einar som trodde han blåst från scenen och landat med jordens magplask, insåg att
han faktiskt aldrig hade haft bättre förutsättningar än just nu.

Från botten kunde det bara gå mot toppen.

Så vi lämnar nu Einar och hans rödnäsade kamrat Benno.
De börjar ändå bli så högljuda. Hör du hur de skrålar?

" Du äääää min bsäschhhta vän" Ja, så säger de nu till varandra, och ojojoj, vad de kramas hårt.

POFF!!

Där gick visst Benno i däck, men vänta. Hans hjärna hänger visst ut som en slibbig massa!
Vad hände?

Einar håller visst en flaska, eller rättare sagt, resterna av en flaska i sin hand.
Det droppar blod från den.

Dripp dropp dripp dropp.

Nu kommer länsman, och de för bort Einar.

Man hör hur han skriker.

På puben går sedan snacket.

Tydligen hade Benno missuppfattat de kamratliga kramarna, och i stundens hetta
nypt Einar på, ja på...på ...på urinröret.

Det hade inte gått hem.

Men som vi alla vet. All publicitet, är bra publicitet.

Därmed fimpar vi detta första lilla inlägg med dessa bevingade ord i minnet, och siktar på nästa.

Det ska absolut inte handla om Einar.
Vi gillar inte Einar. Vi hatar Einar.

TjuvstartarEinar.

Usch.